Kallelsen till Äventyret
Innehållsförteckning
Vad är GNU/Linux1? #
GNU/Linux kan definieras som ett fritt och öppet operativsystem som kan användas på nästan vilken enhet som helst. Det är det mest populära valet för servrar, superdatorer och mobila enheter, men det finns även tillgängligt för stationära system. Till skillnad från Windows eller macOS ägs Linux inte av något enskilt företag. Istället har det utvecklats genom samarbete mellan människor över hela världen.
Det började som ett personligt projekt av vår Herre och Frälsare Linus Torvalds i början av 90-talet. Han ville skapa ett fritt alternativ till Unix. Med tiden har det vuxit till ett globalt fenomen, där tusentals utvecklare har bidragit till dess framgång.
Varför använda GNU/Linux? #
Det ligger i framkant av teknikutvecklingen #
Windows och macOS kan ge intrycket av att innovationen inom datoranvändning står stilla—eller till och med backar, om man jämför Windows 11 med Windows 10. I den fria mjukvaruvärlden sker dock en ständig utveckling av snabbare, mer flexibla och tåligare filsystem, samt säkrare och mer robusta sätt att distribuera programvara. Det här har konkreta fördelar, som bättre långsiktig filhantering (exempelvis för foton) och minskad risk för virusinfektioner.
Det finns många andra delar av ett operativsystem som också utvecklas kontinuerligt. Linux ger dig tillgång till många av dessa innovationer, oavsett om du är en teknisk nybörjare eller expert. Och om du tillhör den senare gruppen har du dessutom friheten att studera, modifiera och till och med bidra till utvecklingen av dessa verktyg.
Det stämmer överens med mina värderingar #
Så långt vi vet är “mening” inte en inneboende egenskap i universum, utan snarare en kognitiv funktion utvecklad av komplexa organismer, inklusive homo sapiens. Andra sociala djur uppvisar beteenden som antyder en mycket grundläggande kunskapsproduktion, men människor konstruerar abstrakta symboliska system för att förstå världen. Det här är inte en process styrd av logik eller naturlagar—vi har skapat och utvecklat mening genom årtusenden av social interaktion. Så viktig är meningen för oss att vi har format hela kulturer runt den.
För någon som växer upp med en besatthet av att förstå meningsskapandets natur blir det tydligt hur godtyckliga dessa “paket” av mening är. De är inte slumpmässiga (vi kan spåra deras utveckling genom historien), men existensen av flera, ofta motsägelsefulla, meningssystem visar att deras grund är social snarare än naturlig eller gudomlig.
Eftersom vi människor ständigt skapar mening (och psykologisk forskning visar att brist på mening kan leda till ångest) tenderar vi att omfamna eller skapa ramar som ger oss sammanhang och syfte. En av de viktigaste källorna till mening är våra värderingar—de beteenden och principer vi ser som önskvärda eftersom de bidrar till vårt välbefinnande och motivation. För min del värdesätter jag kreativitet, frihet, autonomi, nyfikenhet, jämlikhet, samarbete, solidaritet, ärlighet och integritet—alla värderingar som utgör kärnan i Linux.
Faktum är att Linus Torvalds skapade Linux inspirerad av det som kan kallas hackaretik: att dela kunskap, samarbeta och utveckla något för det gemensamma bästa. Linux är fritt och öppen källkod, vilket innebär att vem som helst kan använda det, studera det, ändra det och sprida det vidare. Samtidigt fokuserar Microsoft och Apple i första hand (om inte uteslutande) på sina vinster, ofta på användarnas bekostnad.
Kort sagt representerar Linux en plats där jag kan uttrycka och praktisera mina värderingar—och därmed ge mitt liv mening.
Det är roligt #
Första gången jag satte mig vid en dator som barn såg jag den inte som ett arbetsverktyg, utan som en leksak från framtiden. Jag var förstås intresserad av spel, men jag ville också förstå hur systemet fungerade.
När jag blev van vid Windows började den första entusiasmen blekna… tills jag testade Linux för första gången. Omedelbart kastades jag tillbaka till min ursprungliga fascination för datorer, och återigen ville jag förstå hur systemet fungerade. Den här gången gick jag mycket längre, inte bara för att jag var äldre, utan för att systemet i sig låter dig lära dig mer—och uppmuntrar dig att göra det. Ju mer du lär dig, desto mer kan du anpassa systemet, både estetiskt och funktionellt.
Med Linux insåg jag att mitt sätt att använda datorn i Windows egentligen inte var mitt sätt, utan det sätt som Windows hade fått mig att anamma, mer eller mindre med tvång. Med macOS är situationen ännu värre, eftersom dess ekosystem är ännu mer låst. Jag insåg att man i proprietära system inte är en användare så mycket som en konsument—och den typen av upplevelse kväver snabbt nyfikenheten.
I det 21:a århundradet är det nästan omöjligt att undvika att interagera med datorer och därmed operativsystem. Och även om Linux inte är felfritt har det många fördelar jämfört med proprietära system. Storföretagen tjänar på låg digital kompetens, och det mest etiska och roligaste sättet jag känner till för att motverka detta är Linux.
Även om det oftast kallas enbart “Linux” och båda termerna används synonymt, är det fullständiga namnet “GNU/Linux”. “GNU” syftar på GNU-projektet, ett fri programvaruprojekt som tillhandahåller många av de verktyg och bibliotek som krävs för att skapa ett fullt fungerande operativsystem. “Linux” syftar på kärnan (kernel), hjärtat i systemet som hanterar hårdvaruresurser och tillhandahåller grundläggande tjänster för programvara på högre nivå. ↩︎